ballongparaden

Vilken suverän dag det varit! Har hunnit luncha med syrran, träffat ett par vänner, haft två stycken möten som gick strålande, snackat skit med mina arbetskamrater och designat om hela bloggen. Hemma håller vi på att renovera, jag har fått nytt jobb, bloggen går skitbra, mitt förhållande går suveränt och jag har världens finaste vänner. Jag är så lycklig just nu!

Vad tycker ni förresten om den nya designen? =)
Headern är inte ändrad, bara själva upplägget på bloggen (menyer osv.)

Är nyduschad, nyrakad och luktar smultron. Precis så som vi kvinnor ska göra tjugofyra timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Inga konstigheter alltså! ;) Nu sticker jag ner på stan för lunch & möten. Vi hörs sedan darlings! (Har världens ”fail-video-blogg” som ni ska få se, hehe.) Smack.

Vad gör ni, är det soligt väder hos er också? =)

Jag hoppas alla förstår att jag var jätte-jätte-JÄTTE seriös. Så nu när ni sett mig sitta och babbla om ingenting i en och en halv minut, så kan ni väl berätta vad ni vill att jag ska ta upp i mina videobloggar? Något ni vill jag ska visa? Göra? Säga? Prata om? Alla röster blir hörda hos ballongparaden, till och med sossar och fjortisar. I promise!

 

God morgon från ballongparaden!
Sitter framför datorn och snörvlar, och det har jag gjort sedan 6 imorse. Tanken är att jag ska på gastroskopi idag, och jag är så nervös att jag skulle kunna skita i byxan alltså, haha. Dock är jag i full flärd med att försöka omboka tiden, då jag känner mig way för krasslig för att kunna genomföra en sådan undersökning idag.. Vi får väl se hur det går.

Och förresten, eftersom jag jämt ”redigerar och mixtrar” så mycket med mina bilder så tänkte jag lägga upp en bild på ”moi al naturale”. Eller ja, alltså, jag har inte mixtrat med något på denna bild förutom att förbättra skärpan, beskurit den och lagt in lilla hjärtat i hörnet. Jag kunde liksom inte låta bli!

- Så vad tycker ni om er älskade ballongparaden nu då?
(Ni hatar mig inte nu när ni verkligen fått sett hur jag ser ut va? Bakom alla regnbågar, hjärtan och glitter, hahah.)

”Det var en sen eftermiddag i början på hösten, mörkret hade sakta börjat lägga sig över utkanten på Göteborg och inne på IKEA kunde man känna en svag doft av köttbullar med lingonsylt..”

Hahah, nej jag bara skojar! Dessa små noppriga färgklickar hittade i en sådan där ”blandat-plock-hylla” inne på IKEA. Jag hade brist på tofflor att dra på mig när jag springer runt här ute på landet, så jag slet åt mig ett par i en storlek som skulle kunna heta ”mini”.
Numera slits dom med hälsa, varenda gång jag ska ut på balkongen och blossa. Stackrarna har fått stå ut med både snö, regn och en och annan fimp som fastnat under – men dom är mina trogna följeslagare, min sidekick och kommer alltid finnas i mitt hjärta.

- Har ni någon speciell pryl som ni håller lite extra varmt om hjärtat?

Vet ni vad som gör mig glad? Jo, det är att jag inte ens har varit tillbaka i bloggvärlden en vecka än – men redan fått så många läsare som tar sig tid att klottra ner så massa vackra ord till mig. Jag gillar er! Därför har jag som personlig policy att; lämnar man en kommentar på min blogg, så kan man räkna med ett svar! =)

- Svarar ni på alla kommentarer ni får?

Sedan jag blev dålig har jag rasat 4 kilo i vikt. Inte mycket för många, men för en liten tjej som mig så är det en del. Många skulle säkert bli lyckliga över detta faktum, eftersom samhällets ideal ser ut som det gör - men inte jag inte! Jag bekymrar mig över att jeansen hasar ner i rumpan och framförallt så kan jag stå framför spegeln och undra "Vart fan är mina tuttar?!" "HALLÅÅÅÅ, C-KUPAN?!"

Well, it's gone och det stör mig som fan. Jag är en riktig tutt-tjej och när mina bröst blev en solklar C-kupa skuttade jag runt och sprätte värre än en fjortis med troskanten synlig, hahah.

- Skulle ni bli ledsna eller glada om ni gick ner cirka 5 kilo i vikt?

Vad är lycka för dig? Vi pratar alltid om alla saker vi vill uppleva och uträtta i livet. Vi pratar om platser vi vill besöka, människor vi vill möta, spännande saker vi vill göra.. Det handlar alltid om framtiden. Alltid om det som komma skall, eller åtminstone det som vi vill ska komma..

Jag gör det, och jag tror knappast att jag är ensam. Vardagen är något banalt som vi vill ska ta slut, så att vi kan lämna plats åt allt det fantastiska vi tror kommer hända. Men hur ofta reser vi faktiskt på arslet och tar itu med det? Saker kommer inte till en, utan man måste sparka sig själv där bak för att det ska hända. Det är så förändring går till! Jag och JELLICA pratade om just det här i telefon här om dagen. Allt vi vill göra, vara med om, uppleva. Men att det är så jävla lätt att slinka in i vardagens trista rytm och bara låta tiden gå. Det är jag expert på! Men jag kan också ha mina glimtar, då jag helt plötsligt bara säger; NÄ NU JÄVLAR!!
Och det är då det är först då det händer. Saker kommer inte till en försen man är mottaglig för det - om ens då.

Vi borde alla testa, att faktiskt göra alla de där sakerna vi drömmer om. Ok, allt är långt ifrån möjligt och allt kan inte hända precis med en gång. Men om man tar ett litet stapplande steg i taget, så räcker det långt. Då kommer man åtminstone någonstans, istället för att bara sitta still och prata om det.

Sedan bör vi inte glömma alla de där fantastiska stunderna som finns i vardagen. Vardags-lyckan!
Den som är så otroligt viktig, men som vi allt som ofta lägger på hyllan och glömmer bort.

"Den där fikan med en gammal god vän som man inte sett på evigheter, det där gulliga sms:et från sin käresta, den där morgonen då man vaknar av solens varma strålar i ansiktet, den där ny-inköpta blusen som man är sååå snygg i, den där spontana ölen efter jobbet med en arbetskamrat eller den där komplimangen från chefen..
Listan kan göras oändlig, så är det inte på tiden att vi börjar uppskatta det lilla i livet?"

Jag tror, att om man börjar göra det, så kommer vägen till lycka inte kännas lika lång..

- Vad är vardags-lycka för er?

Har spenderat dagen framför datorn i hopp om att helt få fix på den nya designen. Trots att det var länge sedan jag höll på med en blogg av något slag, så har inte kunskaperna blivit oklara minnen – vilket jag är tacksam för! Men en del saker är ännu lite kluriga, and that’s why I’m not all done yet. Men snart så, snart!

Nu blir det en paus i all kodning däremot. Ska ta en cancerpinne och slå en pling till världens bästa JELLICA.

Ett år sedan sist. Ett år..

Mitt liv är radikalt förändrat. Inte samma vänner. Inte samma pojkvän. Inte samma jobb. Inte samma bostad.

Shit. Bloggen har missat ett helt år.. Det enda jag har kvar att det som passerat, är svaga glimtar och minnen i mitt fullspäckade huvud. Kanske är det bra att det är så, för även om det har varit ett helt fantastiskt år så har inte allt varit lika trevligt. Det är nog bäst såhär. Att jag själv kan bestämma vad jag vill minnas.

Hej bloggen, nu är det 2011 och ja.. Det verkar som att jag är tillbaka.